Denna vidriga industri

Magen kurrar. Jag ska strax med tåget och beger mig till den enda möjligheten att köpa livsmedel i närheten, nämligen Pressbyrån på Gävle tågstation.

Av vana går jag till kylhyllan eftersom jag tänker att det är där jag kan hitta något utan onödiga tillsatser, socker eller gluten. Mitt bland smörgåsar och annat ligger några grå sallader men att de inte var nygjorda och toppfräscha berörde faktiskt inte min hungriga mage.

pressbyrån gävle tågstation

Ännu mer van att läsa innehållsförteckningen vänder jag på förpackningen för att dubbelkolla att det inte är (framförallt) gluten i. Chockad lägger jag tillbaka salladen när jag inser att den har närmre tio fler ingredienser än vad som är synligt i förpackningen. I en sallad!

Kycklingköttet innehöll, förutom kyckling; vatten, modifierad tapiokastärkelse, dextros, glukossirap och två olika stabiliseringsmedel. Tyvärr tog det inte slut där men jag minns inte allt. Kycklingen är alltså först utspädd med vatten (hur nu den processen ser ut), sedan har man tillsatt olika slags socker (av värsta slag) samt ytterligare onödiga tillsatser. För att slutligen hålla ihop smeten så har två olika stabiliseringsmedel använts. Ni måste hålla med om att detta är vidrigt!

Äcklad gick vidare till påläggsdelen. Jag letade istället efter någon form av tillbehör till mina medtagna morotsstavar. Jag blev inte direkt glatt överraskad när det endast låg kaviar, lätt & lagom och philadelphia light där. Inget smör och inget annat än osmakliga, onaturliga light- och sockerprodukter som mättar illa.

Jag inser bittert att verkligheten är en industri men man kan ju tycka att möjligheten att välja rena råvaror ska finnas kvar.

Nä, skämmes Pressbyrån! Resten av butiken kunde inte erbjuda något annat än någon enstaka påse naturliga nötter utan maltodextrin. Resten var socker, socker, mer socker och en drös med tillsatser.

Till Pressbyråns försvar kanske man bör tillägga att de är en kedja som erbjuder snabbtillgängligt snacks och mat för (framförallt) resande personer. Deras målgrupp är uppenbarligen inte någon som jag. Men hallå, en sallad! Det är inget hokus pokus, vi talar om lite gröna blad, tomat, gurka och tillagad kyckling. Det krävs tydligen en kemist att få ihop det.

Detta inlägg må bekräfta mitt matsnobberi men jag vill verkligen inte stoppa i mig skit. Jag skriver det här som protest mot den vidriga livsmedelsindustrin som är på väg att köpa bort valfriheten att hitta rena råvaror.

Jag rekommenderar varmt att läsa mer om dessa och andra tillsatser på Äkta vara
Alternativt boken; ”Den hemlige kocken” eller ”Äkta vara”