Fel målgrupp eller dåligt ansvarstagande?

   
Jag ber dig som läser detta inlägg att vara lyhörd för mitt höga skrik på hjälp!

Låt oss ta ett gemensamt ansvar kring vår tids absolut största katastrof i folkhälsan och på sikt mänsklighetens överlevnad. En förändring är sällan svår. En förändring startar med dig! 

I helgen var jag, min sambo och våra två barn på en mycket trevlig förhandsvisning av Lasse-Maja på biograf Park i Stockholm. Det var mathem som stod för kalaset. Jag är en mycket trogen kund hos mathem; ett företag som mer eller mindre räddat min vardag som nu innefattas av betydligt mindre stress vad gäller inhandling av mat. Efter bion fick alla en varsin goodie bag. Min sambo och jag fick en varsin påse. 

Vi är mycket tacksamma över biobiljetterna och tycker förstås det är en fin gest att ge en liten ”gottepåse” efteråt. Jag ska försöka låta tacksam men måste ändå konstatera att vi helt klart inte var rätt målgrupp för gottepåsen. Dessvärre innehöll den bara socker och mjöl (inga undantag). Återigen. Jag är tacksam och varken besviken eller missnöjd över den härliga lördagen. MEN, om man aldrig säger något sker ingen förändring! En förändring startar med dig.

Företagsspons är som en fjärt i rymden om man jämför med vad det kostar (och på väg att kosta) med vård för sockersjuka patienter. Med sockersjuka syftar jag främst på diabetessjuka. För JA, vi måste sluta förneka den direkta orsaken mellan sockerrika livsmedel och diabetes typ 2. Och NEJ, jag syftar inte enbart på det uppenbara vita sockret. Även kolhydratrika livsmedel som din morgonmacka bidrar till den dåliga utvecklingen. 

Det kan tyckas låta överdrivet och fånigt. Det är ju bara en bio med en fin gest för företagets kunder!? 

För fyra-fem år sedan hade jag med glädje tagit emot denna påse. En timme senare hade den definitivt varit slut. Jag hade förmodligen tolkat gåvan som en noga utvald påse där mitt dåliga samvete tilläts vara något mindre eftersom jag själv inte hade packat påsen med det medvetet förbjudna innehållet. Visst, att minska på det dåliga samvetet må vara positivt men att ta emot en påse gottesaker när man inte kan hantera det är knappast positivt. Det skapar bara ångest. 

Sockerberoende deluxe… Allt eller inget… En livsfarlig gåva… Karaktär har knappast med beroende att göra. Vi talar om en kemisk obalans i hjärnan med ett enda mål i sikte; ”föd mig med söta livsmedel eller livsmedel som ger mig en kick”. Det spelar ingen roll om påsen åker i soporna, den hittas garanterat ändå! Varför respekterar vi inte dessa personer? Eller vet vi inte om att de existerar? Att jag existerar? Jag är inte ensam. Jag tillhör dock inte det övre toppskiktet som har riktigt svåra obalanser, dessa hade slukat påsen redan i handen på personalen, de hade också utan tvekan passerat utgången flertalet gånger för att komma över så mycket som möjligt… Begäret är starkare än någon utanför detta område någonsin kan förstå. Jag upprepar; karaktär har inget med detta att göra! 

Vi väljer att inte ge en cigarett till en person som slutat röka och inte heller en öl till en alkoholist. Jämförelsen kan tyckas överdriven men ENDAST för att sockret etablerat sig så starkt i samhället (via industrin) så lever vi alla i någon form av förnekelse kring socker MEN, d e t ä r s a m m a s a k ! Vi behöver acceptera olikheter, respektera och våga förändra. En förändring börjar med dig.

En livsstil med överkonsumption av socker är tyvärr en livsstil som får konsekvenser på sikt. I mitt fall blev jag både sjuk, fick värk, migrän och en allmänt låg livskvalitet (ännu inte fyllda 30 år). Jag hade problem med blodsockerregleringen, s.k. insulinresistens. Många har aldrig ens hört ordet. Insulinresistens. Om några år kommer förmodligen detta ord ligga på mångas läppar. Vi är på väg mot ett samhälle där betydligt fler kommer bli insulinresistenta eller få sjukdomar sammankopplade med högt blodsocker. 

Om inte stora och starka företag och profiler hänger med i verkligheten och hjälper till med vilka budskap vi förmedlar kommer en förändring gå extremt långsamt! Idag behandlar vi sockerrelaterade sjukdomar utan att lägga någon vikt i orsaken kring sjukdomen. Avstår man bullen till fikan behöver man ursäkta sig. Min dröm är att det vore tvärtom; de få som fortsättningsvis väljer bullen ska ha fått tillräcklig kunskap och utifrån det grunda sitt beslut. Vi måste ändra vad som är normen för att gå mot en friskare framtid. Att förändra något är inte särskilt svårt. Vi behöver gå tillbaka till oss själva, hitta kraft och motivation. Återigen; en förändring börjar med DIG!

PS! Den dagen vi konsumenter ”köps” med oliver, torkade bär, nötter, ost, en trevlig tidning osv kommer garanterat vara dagen där jag är först att jubla och ge positiv feedback.

PS 2! Att mathem råkade vara företaget som blev omskrivet idag är bara en ren slump. Jag ser detta beteende dagligen, både på företag och bland privatpersoner.