om lågkolhydratkost

Att äta lågkolhydratkost är varken komplicerat eller konstigt. Det är ingen svält, ingen pulverdiet, inga onödiga tillsatser, ingen metod eller diet som inte tillåter dig att äta dig mätt. Tvärtom, du kan äta dig ordentligt mätt men trots detta stabilisera ditt blodsocker och öka dina förutsättningar att bli viktstabil. Lågkolhydratkost innebär i korthet att du äter naturlig, näringstät mat. Välj naturligt glutenfria livsmedel, addera valfritt protein, naturliga fetter och snälla kolhydrater i form av grönsaker mm. Prioritera helst närodlat och ekologiska råvaror om du kan. 

HÄLSA OCH HORMONER

hormonerMan kan fråga sig om det är hur mycket vi äter eller vad vi äter som påverkar vår vikt och hälsa. Få är medvetna om att kroppens hormoner spelar en viktig roll gällande sjukdomar, mättnadssignaler och fettinlagring. Vår kosthållning och levnadssätt påverkar kroppens hormonsystem. Med andra ord så kan du påverka dina hormoner beroende av vad du stoppar i munnen och beroende av hur du lever ditt liv. Alla är olika, vi förbränner olika, vi bär på olika mycket stress, vi smälter och tål mat olika, vi tar upp olika mycket energi och vi vet även att våra energiämnen har fler funktioner i kroppen än att användas till just energi. Att räkna kalorier är därför väldigt svårt i praktiken.

MATEN VI ÄTER

De senaste 40 årens kostråd har framförallt präglats av kostråd som  går ut på att äta lite av allt men vi ska akta oss för fettet, särskilt mättat fett. Vi har också fått lära oss att så länge vi äter varierat och lagom så behåller vi hälsan.

Smörgåsen är förmodligen ett av de vanligaste frukost- eller mellanmålen som vi äter. Merparten av det bröd vi köper är snabbjäst, snabbgräddat och ofta bakat av en mjölmix. Vetet kommer från dagens korsade och förädlade vetesorter som sedan raffineras till ett näringsfattigt blekt pulver. Ofta tillsätts extra glutenprotein i mjölet för att degen ska bli smidigare. Andra vanliga ingredienser i butiksbröd kan vara sirap, socker, (delvis) härdat vegetabiliskt fett (=transfett), stärkelse, emulgeringsmedel, fruktsocker, aromer och färgämne.

På brödskivan används kanske bordsmargarin såsom Lätta, Lätt & Lagom eller Becel. Innehållet varierar något men här är några av ingredienserna: vatten, vegetabiliskt fett, vegetabilisk olja (ofta palm), modifierad stärkelse, salt, emulgeringsmedel, konserveringsmedel, arom.

Som pålägg kanske det blir en skiva mager kalkon innehållandes; vatten, koksalt, antioxidationsmedel, stabiliseringsmedel, potatisstärkelse, druvsocker, potatisfiber, socker, nitrit/E250 och rökarom. En skiva besprutad paprika med rester av 26 bekämpningsmedel på toppen blir ett fint avslut. Eftersom detta är den lättillgängliga maten vi ser och som är märkt med något slagt ”nyttigt” mellanmål (nyckelhålsmärkta) så kan man fråga sig om detta är vad som innefattas av att äta lite av allt? En majoritet av innehållet är fabrikstillverkade tillsatser.  Vi äter detta dagligen och vi ger det till våra kära barn. I mängder.

LÅT OSS RESA TILLBAKA I TIDEN

Fundera över det du äter idag och fantisera sedan att du lever några tusen år bakåt i tiden. Primära födan var knappast smörgåsar med margarin och magert pressat kött fyllt med vatten och socker. Inte heller fettfri yoghurt med tillsatt socker, stabiliseringsmedel och aromer. Inte heller har vi fuskar oss till mer smak genom smakhöjande ämnen såsom mononatriumglutamat (msg, glutamat) till maten?

I norden började vi bruka jorden för spannmål för ca 5000 år sedan. Den moderna människan har vandrat runt på jorden i ca 200 000 år. För ca 100 år sedan började vi äta processad och industriellt framställd mat, vitt socker, raffinerat mjöl och så vidare. För drygt 30 år sedan togs ett beslut av våra politiker att fett och kolesterol är farligt, ett beslut som till största del grundar sig i bristfällig och ifrågasatt forskning och som med flertalet senare studier visat sig vara felaktigt.

Man kan fråga sig vad den långsiktiga konsekvensen blir genom att vi äter mindre naturlig mat med mycket tillsatser. Dagens kosthållning liknar inte längre vår ursprungliga kost som våra gener är vana vid. Enligt statistik från jordbruksverket (2013) äter vi i genomsnitt 48 kilo socker per person och år (inkluderar ej statistik från glukossirap/HFCS eller koncentrerad fruktjuice). För 100 år sedan var denna siffra 4 kilo(!). Den viktigast frågan vi bör ställa oss är vilken effekt detta söta blod har på våra hormoner och därmed vår hälsa? kossa

Lågkolhydratkost = Glutenfri kost med naturliga fetter, proteiner och snälla kolhydrater. Undvik onödiga tillsatser och E-nummer, minimera socker- och stärkelse. Välj gärna närodlat och ekologiskt med höga krav på god djurhållning, djuren bör ha tillgång till utevistelse och sin naturliga föda.